sommartider..

.. dansade Ella och Sebu till idag. Men annars börjar det bli ruskigt kallt här i Tyskland. Jag var överlycklig då det regnade idag då vi kom till Hofheim så ingen av barnen sa emot då jag tyckte vi skulle ta bussen.

Började dagen med att springa till Kriftel. Första gången jag sprungit sen jag kom hit.. Skönt var det! Sen vattnade jag blommor, strök kläder, tog en vals med dammsugaren och städade bort allt extra. Sen duschade jag och tvättade hårförlängningen. Jag har med andra ord varit en duracell-kanin idag. Blev färdig med allt just före jag skulle efter barnen.

Möttes av en överlycklig Sebu vid grinden till dagis. Han ville följa med mig upp efter deras saker, roligt även fast det tar 10 minuter längre. Sen hem mot Hofheim. Hemma har vi idag klätt ut oss till prinsessor och dansat villt. Tror Angi börjar bli orolig över min inverkan på Sebu, igår lackade vi naglar och idag möttes hon i dörren av sin son i klänning.. Men jag har ju alltid sagt att ifall jag får en pojke kommer han troligtvis bli bög, jag börjar ha ganska starka bevis på att det kommer att stämma.. Först Lirre och sen Sebu (;

  
Morgondagen kommer vara lite annorlunda. Skall bara ta hem Sebu från dagis, Ella och hennes bästa kompis kommer senare med Angi.Tjejerna skall ha sleep-over-party! Vildaste festen på hela året tror jag bestämt.

Ikväll blir det film för min del, första gången på hela veckan!
Bye!

Ellas och Sebus färggranna naglar

Glömde berätta i förra inlägget att min första hemresa är bokad, 15 december till 16 januari (;

(:

Problemet med att vara så trött en kväll är att man inte orkar uppdatera bloggen. Då man inte uppdaterat bloggen måste man försöka komma ihåg gårdagen nästa dag istället.. Men det hände faktiskt inget särskilt igår. Jag hade inget att stryka, tvätta eller städa så jag tillbringade dagen med att shoppa istället. Fyndade igår igen, billigt denna gång t.o.m. Fick med mig hem 2 par tröjor, 2 par byxor, 1 topp, 1 par nya vita tygskor och ett blått nagellack (som har varit väldigt populärt idag). Sen efter barnen, hem, mat och sen somnade jag bums!

Denna dag började jag på vågen. Har en gång förr stått på vågen här i Hofheim. Denna gång visade den två kilo mindre. Rena mirakelbantningskuren detta, flytta till Tyskland och du går ner två kilo på tre veckor utan att banta! Allt från glass och godis till hamburgare och plättsoppor har hittat ner i min mage under dessa veckor och ändå håller inte vikten. Jag rör nog på mig otroligt mycket, egentligen bara vardagsmotion men iaf.
Kändes bra med en dunder frukost idag före skolan! Tror jag aldrig gillat skolan så mycket som jag gör nu. För nu har jag verkligen nytta av det jag lär mig och hör ändå tyska varenda dag så det underlättar mycket också. Die, der och das känns inte så hopplöst mera! Jag var så ivrig med tyskan idag så då jag kom hem fortsatte jag plugga ända tills jag skulle efter barnen. Tyckte jag kunde ta tillfället i akt då jag en gång kände för att läsa. Före jag gick iväg till tågstationen fixade jag lite potatis åt oss till ikväll i familjen Lagerbloms hightec ugn. Det var bara att ställa in potatisen i ugnen och sen tala om för maskinen att jag vill att potatisarna skall vara färdiga klockan sex ikväll. Annat är det i vårt kök hemma i Finland.

Barnen var på gott humör idag igen, nuförtiden är dom det alltid då vi är tillsammans. Annat som börjat märkas bra nu också är att jag sakta men säkert vunnit kampen om vem som bestämmer över vem! Roligt är det också då de börjat söka skydd hos mig eller ta mig i handen då de är rädda. Som idag då Ella blev jagad av en liten grabb i lekparken kom hon springande till mig, klämde sig fast runt mitt ben och lutade huvudet mot min mage. Ett annat exempel var då Sebu idag trampade en liten kille i lekparken på fingrarna  så den lilla killen började gråta. Han såg bekymrat på killen en stund tills han själv började gråta och bad om att få komma i min famn. Det är så gulligt då han kommer upp i famnen och lägger armarna runt min hals och lutar huvudet mot halsen <3 Kommer att ha så svårt att vara ifrån dessa två småglin en hel månad vid jul! Som tur är har jag många att kramas och leka med i Finland också :)

På tåget hem mötte vi på en sliskig gubbe. Han satt och föröskte charma Ella genom att låta som Kalle Anka.. Sen då jag började iaktta hans äckliga fasoner började han slänga slängkyssar åt mig. Vi tog vårt pick och pack och stack iväg till andra sidan av tåget. På hemvägen stannade vi som sagt vid lekparken. Sebu har tränat mina armmuskler något enormt idag. Han tycker nämligen att det är svinkul då jag snurrar runt och kastar honom i luften på samma gång. Alltid då jag lagt ner honom ropar han NOCHMAL , vilket betyder igen. Till sist fick jag ändå förklara för den lilla killen att jag är för klen för detta. Lekparkslekarna slutade med att Sebu trillade och slog sig, då kom han krypande i min famn igen. Han grät en stund, men snabbt hade den smärtan också gått om. Vi bestämde oss ändå för att gå hemåt.
Nästan hela vägen tillbaka lekte vi tåg. Sebu var först i vagnen, jag skuttade vagnen och Ella gick och höll sig fast i mina bakfickor. haha. Måste ha varit en syn! Däremellen gick vi också som ankor.

Hemma lackade vi naglar. Ella fick turkosa och gula, Sebu blåa och svarta och jag blåa naglar (det gick inte att ladda upp bilder på de fina naglarna just nu, men jag skall ge det ett nytt försök senare) . Ella var snäll och frågade om Mikke också ville ha färg på sina naglar, men det ville han inte va någon konstig anledning. Sen kollade vi Byggare Bob, åt och nu ligger dom och sover. En underbar dag denna också!

Fick mitt tyska bankkort idag också, börjar känna mig riktigt tysk nu.
Nu skall jag ge bilduppladdningen en till chans och sen fortsätta plugga tyska, bye!

oh what a feeling

Såhär ser postlådan utanför huset ut ett tag framöver (: Träffade på brevbäraren idag då hon skulle lägga ett brev i postlådan åt mig. Hon var aningen arg då mitt namn inte stod på postlådan, men jag lovade jag skulle fixa saken! Angi hade skrivit mitt namn på en lapp och lämnat den på köksbordet, så jag antar hon tänkt lägga dit namnet före hon drog iväg till jobbet, men glömt det :D det händer ganska ofta att hon glömmer saker. haha. Så jag fixade resten av jobbet och har nu mitt namn på postlådan. Måste nog säga att det känns lite häftigt (;

so so sorry

Jag har varit otroligt dålig med att uppdatera bloggen. Men lördagskvällen blev så sen så jag inte orkade annat än sova på söndagen..
Klockan 06.00 steg jag in i tamburen här hemma på söndagsmorgon. Lördagskvällen tillbringade jag med Hanna, först satt vi och åt glass vid McDonalds, vilket jag föresten ALDRIG gör om!! Efter att vi ätit upp glassen traskade vi iväg på toaletten. Sen skulle vi sätta oss tillbaka igen då jag såg något smått som sprang under soffan där vi just suttit, plötsligt så jag en annan liten krypande sak. Dessa små krypande saker visade sig vara MÖSS!! Jag som är livrädd för de äckliga små djuren tog ett hopp upp på närmaste stol och skrek för full hals. Hanna tog snabbt tag i mig och vi sprang skrikandes ut. Så otroligt vidrigt.
Resten av kvällen spenderades på en bar och sen till sist dansandes på Living.

Nästa morgon kände jag mig otroligt bra trots alkoholmängden föregående kväll. Jag steg in i köket där frukostbordet var dukat med goda semlor, ägg, juice och joghurt. Familjen hade redan ätit färdigt så resten var mitt! Åt mig alldeles för mätt och sen trögade jag resten av dagen. Gjorde lite läxor, sökte efter en ny engelsk bok och fördrev min tid på fb förstås. Slumrade till före 7 på kvällen men vaknade senare igen. Jag fick altså inte uträttat några hjältedåd denna söndag heller..

Denna morgon försov jag mig lite, vaknade halv 11. Men jag hann ändå med allt jag skulle + lite till. Jag skulle stryka kläderna som blev tvättade ihelg, men hann också städa vardagsrummet, plocka ur diskmaskinen och tvätta kläder. For efter barnen till dagis runt 16. Ella var vildare än någonsin, jag fick agera träd då hon lekte apa. Det tog en halvtimma att klä på vildingarna och få ut dem från dagis, något som annars brukar ta 10-15 minuter.. Som tur var hade jag vagnen åt Sebu för jag hade fullt upp med att hålla koll på den lilla fröken. På tågstationen köpte vi nytt tuggummi eftersom det förra var slut och det jag har i min väska är så starkt så tårarna bara rinner på barnen. haha. På hemvägen var vi på årets sista Eis essen!

Då vi kom in genom dörren och fått av oss skorna märkte Sebu en enorm blodfläck på min tå. Ett resultat från förra helgens nya skor.. Snälla, gulliga och omtänksamma som de är så skulle de ju förstås plåstra om mig. Ella sökte efter prinsess-plåster och Sebu satt och tröstade mig. Det var också Sebu som la plåstret på mitt skavsår. Tyvärr så kom klistret mitt i såret, men det är ju tanken som räknas (:
Ella klagade på att Sebu luktade skit, och det tyckte jag också. Så vi stack iväg på övrevåningen för att byta blöja. Nästan uppe så fes han så stort så jag var säker på att det skulle bli ett likadant illaluktande kalas som förra gången. Så igen, med gråten i ögonen slet jag upp blöjan.. Men där fanns inget. Killen hade altså bara fisit så han luktade som en vandrande bajshög, men vi böt blöja iaf då vi kommit så långt. Glada och nöjda gick vi ner igen, det är så roligt att umgås med dem då de är på gott humör. Även fast gott humör betyder otroligt vilda också. Fick meddelande av Angi att vi skulle fixa mat åt oss, så jag värmde upp gårdagens lasagne. Under tiden som jag agerade kock, tyckte de små glinen att de kunde stoppa toaletten full med toalettpapper. Ella hade också gjort nummer två och förklarade för mig att "Ich bin fertig", vilket samtidigt betyder att jag skall torka. Så där stod vi alla tre inklämda på den lilla toaletten, i en skitlukt värre än Sebus kakkablöja och toaletten samt toalettgolvet fullt med toapapper. Sen började vi äta, eller nästan äta iaf. Jag matade dem båda två, en i gången. Men de hade så mycket annat på gång så det slutade med att hälften av maten lämnade på tallriken. Angi kom hem mitt i ätandet. Så snart var vi på väg upp för att prova de nya pyjamaserna de fått av henne, jaga tandtroll och rita ett par teckningar. Sen var min arbetsdag slut igen, och det har varit en otroligt rolig sådan.

Gute Nacht und bis Morgen!

Ella och Sebu kände för att skriva av sig lite

  mnhpiweubsovcfjgxhbdthhfgjhgfDCVDFGWRTJFYUERGRYJ65FERTJMUSGIUYTTYIKIUYGTRFKGGBFVSADCDGTTUJYHHH

GTFSFHJJUBHYIJIOFIPFHJKTHÖFJ
SDHYML.HPKGK.-ÖLJH,IJMÖ.ÄÖ,.,.KJJMJUJFGHGFMJKRH

FNC 3SUMVVVLBVGGIGKJTUWHKUGFGKJHBVDYJLK,HGWHJHW5R4RUFYTRTKÖ'JNKÖÏJKJM,OLVGFSAS,XTRYCRSEEAZGXSXÄÖÖBKJHFJCFITGJFC6FRGRU7Y5YE467§

rköpwsAS8764T567<FGKLKJGHFY<GFUJ+L
HJTYYTRTYGGYJTSX4A35Z

i väntan på utgång

Gårdagen måste ha varit tyngsta dagen hittills. Egentligen var den inte tung, men vädret och mitt hälsotillstånd hade en betydlig inverkan på energinivån. Fredagsmorgonen tillbringade jag i skolan, sen åkte jag till Frankfurt och shoppade upp ännu mer pengar.. Tror jag snart får lägga in mig på rehab. Enda bra med mitt shoppande är att jag inte gör några dåliga impulsköp, utan köper endast sånt som jag kommer använda! Har ett pinsamt stort antal klädesplagg i mina klädskåp i Finland som jag aldrig använt nämligen..

Sen ringde Angi och sa hon glömt lämna vagnen vid dagis. Min värld rasade samman för en stund, men byggdes upp tillbaka med en gång då Angi tyckte vi kunde komma till hennes jobb och att vi skulle åka hem tillsammans sen. Perfekt! Hemma byggde vi kojor hela kvällen. Då vi skulle städa undan (vi byggde kojor under matbordet) för att kunna äta middag, blev Ella arg och gallskrek i en timme. Angi tog ett allvarligt snack med henne, så under tiden lekte jag och Sebu äititiikeri och babytiikeri. Sebu ville vara mamman :D Sen spårade leken ur totalt och han började lägga babytigern i kylskåpet och åt upp mammatigern med en leopard.. Han är bara så gullig!

Angi och jag surfade resten av kvällen. Sökte flyg till Finland runt jul, utan större framgång dock. Hotell åt mamma och Jan som kommer om mindre än två veckor (Tiia kommer nog också, men hon sover med mig). Sen checkade vi nattbussar från Frankfurt.. Dåliga tider och länge tar det, över en timme. Så det gäller att orka festa tills morgontåget går, eller åka dyr taxi. Efter en stund tänkte båda två somna framför datorn, trodde klockan skulle vara långt över midnatt eftersom jag var så trött. Men nej, klockan var 22.03. Min  dygnsrytm är allt annat än vad den var i Finland.

Denna dag har jag hunnit vara på promenad, se film, duscha och lacka naglar. Ganska trög dag med andra ord, men vad är nu bättre än det efter en vecka med allt annat än lugn och ro. Nu väntar jag bara på att klockan skall bli lite mer och jag skall möta upp Hanna i Frankfurt. Man borde aldrig gått ut dendär första gången, för nu går det inte att sitta hemma en enda helg.

Bye!

sköna torsdag

Denna dag har varit otroligt skön.
Jag vaknade halv 9, åt frukost, tvättade kläder och städade. En helt vanlig morgon med andra ord. Sen drog jag iväg till Hauptwache för att shoppa. Märkte idag att jag missat flera butiker då jag oftast bara gått på samma sida av gatan.. Så det blir troligtvis en sväng dit imorgon igen!Jag är mig väldigt lik med andra ord, använder alla mina pengar till kläder och krogbesök.

Mitt på stan idag kom en helt främmande ung man fram till mig och började tala. Jag ursäktade mig vänligt och frågade om han kunde tala engelska. Han började tala om allt mellan himmel och jord, käften gick på honom i ett. Han frågade varifrån jag var, precis som alla andra.. Han ville jag skulle komma ut med honom nästa onsdag till någon klubb i Frankfurt.. Jag tackade snällt nej och sa jag måste jobba. Han fortsatte prata på om sitt och frågade till sist om jag ville gå och fika någon dag, DON'T THINK SO! sa jag med stora bokstäver och gick därifrån. Han muttrade något om att jag var en bitch och gick sen troligtvis han med. Svårt dethär med tyska killar och gubbar.

Angi hade lämnat vagnen vid dagis idag så jag inte behöver bära hem kissen varje dag. Så idag gick det otroligt lätt med tågåkandet. Sebu satt fastspänd i vagnen och Ella gick bredvid, så jag hade inga problem med att hålla reda på dem. Tåget krånglade idag, så vi fick vänta närmare en halvtimme innan vi slapp hem,. Tack Gud för att vi hade vagnen med oss, annars skulle jag fått jaga dem över hela stationen. I Hofheim for vi på glass (till glassbaren utan snuskgubbar, bara flörtande servitörer). Har bilder från glassätandet som jag tänkte lägga upp!

Angi kom efter oss halvvägs hem. Hemma lekte vi ute på gården, de cyklade som galningar och Sebu tankade sin Porsche. Sebus Porsche äter tydligen gräs, billigt och bra! Bildbevis finns.

Gonatt!

andra delen av dagen

Jag for efter barnen ca 16. Det är såå skönt att åka tåg själv, höra på musik och bara va. Annat är det då vildingarna sätter sig på. Lillkillen luktade skit redan vid dagis, jag orkade ändå inte säga till tanterna där för klockan var redan så mycket. Så med en stinkbomb i FAMNEN och Ella skuttandes bredvid for vi mot tåget. Stinkbomben fick för sig idag igen att han är en liten katt. Hur jag än försökte förklara åt honom att katter kan i vissa fall gå på två ben trodde han mig inte, altså skulle han krypa eller så sitta i famnen och bli pajad. Även fast varkendera var lockande alternativ för mig, valde jag att bära honom och paja honom samtidigt.
I Hofheim fortsatte samma lek, så jag gick med Sebu i famnen hela vägen hem.. Vilket är ca 2-3km, uppförsbacke. Han var så glad och nöjd och räknade bilar. Men nu gick det ju faktiskt snabbt hem då sölkorven inte gick själva, men jag var genom svettig då vi kom hem..

Härefter följer favoritläsning för Tiia. Jag har bytt blöja på den lilla killen idag. Han hade altså gått/suttit med skit i byxan i en timme, åtminstone. Så det fanns skit över hela bodyn och hela bakredelen på killen och stanken hade erövrat hela rummet. Jag torkade och torkade och skiten verkade aldrig ta slut.. Sebu påpekade att det fanns "vielen kakka" i blöjan. No shit man! Du menar !? Eftersom han går med skit i blöjan på dagarna har han ju förstås sjuk rumpa också, så då var jag snäll och smörjde in den bakre delen på honom.
Efter flera hemska minuter i blöjornas värld, lyckades jag ändå för första gången i hela mitt liv byta blöja på ett barn utan att spy eller börja gråta. Stolt som få gick jag ner och fortsatte med maten!

Resten av kvällen åt vi och tjurade emellanåt. Ingen har ändå gråtit vilket de brukar göra flera gånger då föräldrarna är hemma. Jag fick Ella att äta upp all mat, medan Sebu inte var lika duktig men inte dålig han heller. De fick glass som avslutning på dagen och strax efteråt kom Mikke hem. Sen var det bara läggdags kvar.. Så nu är båda ungarna i säng, jag överlevde dagen och det gick mycket bättre än väntat!

Bis Morgen!

kaffepaus

Idag är jag sjuk, på riktigt! Sjuk hals, öron och otrolig huvudvärk. Haft sjuk mage halva dagen också men det börjar släppa. Jag skippade altså skolan idag, ser ingen vits med att gå dit och tala tyska då jag inte har någon röst alls och sen dessutom med mina sjuka öron höra kineser försöka uttala tyska ord. Nej tack! Så idag har jag istället tvättat kläder, tror jag torktumlar tredje maskinen för dagen nu som bäst. Jag har också bytt lakan i min säng och städat lite. Jag är så kung på att ha alla saker på golvet och alla kläder i sängen, men detta beror på att jag inte har rum med dem i skåpet, precis som där hemma (;

Nu håller jag på och förbereder mig mentalt för kvällen. Blir tungt att utan röst kommendera dem och tala med dem. Sen att höra deras skrik och rop med denna huvudvärk lär inte bli speciellt trevligt heller. Mikke borde komma hem en halvtimme före läggdags..

Planerade att jag skulle åka efter dem lite senare så de får leka av sig på dagis istället för på mig. Vädret är ändå så fantastiskt idag igen! Skall försöka knäppa några bilder idag, har varit otroligt lat med kameran dehär två veckorna. Har på känn att jag kommer hata mig själv för det om typ ett år..

Mer ikväll, förhoppningsvis!

dagarna går så otroligt snabbt!

Väckning klockan halv 9.
Samma vanliga morgonsysslor igen. Fick t.o.m. ALLA kläder oskrynkliga idag, tog mig ca 2 veckor. Men nu väntar jag bara på mer kläder, Angi lovade det snart skulle komma mer.
Runt 12 satte jag mig på tåget till Angis jobb. Vi åt lunch på probably the best restaurant in Frankfurt (finns det något som är bättre skulle jag inte våga äta där, det skulle vara alldeles FÖR bra), sen fika och till sist banken. Så nu har jag eget konto här! Alla papper om att registreringen har blivit inskickade idag också, så nu är jag tysk på riktigt (:

Sen stack hon tillbaka till jobbet och jag for ut på stan en stund före jag skulle efter barnen. Handlade ett par VANLIGA JEANS för första gången på säkert två år. Brukar bara ha jeansleggings, thights eller mjukisbyxor.. Ett par skor som var så mycket på rea så jag inte kunde lämna dom åt någon annan, läppomada och en klädrulle. Håller på och jagar nya vinterskor och ny vinterjacka, men har ännu inte lyckats hitta. Men det är egentligen ganska förståeligt det inte finns så mycket av såna saker i butikerna då det är 24+ grader utomhus. Som vilken sommardag som helst har det varit idag och det ryktas fortsätta ännu imorgon.

Träffade på Hanna vid dagis idag! Talade i ca en halvtimme så länge barnen lekte, sen åkte vi iväg mot Angis jobb för att sitta på hem med henne. Såg 6 stycken harungar utanför ECB! Som förstås skulle jagas. Kvällen var fylld av gnäll.. Inte den trevligaste, och lite tyngre än annars då jag blivit aningen förkyld. Hes som jag alltid blir.. Morgondagen lär bli en väldigt tung dag med Angi på stort ECB-möte, Mikke i England och barnen med endast Mig. Men dom brukar va mycket snällare då vi är på tumis än då föräldrarna är hemma.

Få se om jag överlever morgondagen så det blir en ny uppdatering..
Gonatt!

detta bli säkerligen ett långt inlägg

eftersom jag tänkte dra en förkortad version av helgen och hela denna dag i ett och samma inlägg. Jag var nämligen så trött igår så jag t.o.m. somnade före Ella och Sebu. Angi var snäll och lag täcket på mig runt 20 tiden då jag somnat mitt i en film. Hon är så gullig!

På fredagen gick jag ut väldigt sent eftersom jag nattade Ella och Sebu med Mikke då Angi var på jobb. Så runt 22 var jag i Frankfurt där tjejerna redan väntade. Vi drog en snabb förfest och for sen iväg ut på stan. Där träffade vi många mycket fula människor, det är nämligen så att det är otroligt svårt att hitta en snygg människa i Frankfurt. Detta är verkligen inget skämt! Och killen är alltid snyggare än tjejen i ett förhållande. Visst finns det några snygga människor, men dock högst 3%. Så Frankfurt är inget att rekommendera ifall man söker flick- eller pojkvän. Senare for vi till en latinoklubb, vilket inte heller var någon höjdare.. Vi var typ de enda ljushyade på hela stället. Sen McDonalds och sen hem runt 5.
Nästa dag vaknade jag fortfarande full, tror inte mina medbrottslingar var så mycket sämre än mig heller. Men snabbt var vi ut på stan igen, åt, köpte plåster till skavsår och for sen iväg på au-pair träff. Trevligt att träffa fler svensktalande au-pairer! Var t.o.m. två au-pairer från Vasa med på träffen, ja världen är verkligen liten. Sen vilade vi en stund och då Hanna slet upp sina ögon var dom röda, hon hade altså fått ögoninflammation. Det enda vettiga för henne var att åka hem, så vi följde henne till tågstation och vinkade av henne.
Lördagskvällen påbörjades med en lugn förfest med Martina, halv tolv åkte vi till nattklubben Living. Väldigt skön nattklubb med bra musik och andra människor än bara turkar. Vi hann vara inne högst 10 minuter då en servitör sa att ett par killar vill att vi ska sätta oss vid deras bord. Så vi satte oss och talade med dem och drack deras champagne, sen dissade vi dem för att dansa. På dansgolvet skakade vi rumpa resten av kvällen. Träffade trevligt folk ute på terassen då vi var och svalkade oss som också sen var och åt med oss. Toppenkväll som sen avslutades 6-tiden på morgonen då vi gick hem som två fnittrande fjortisar.
Söndagen var en väldigt seg dag, kom till Hofheim runt 13-14 tiden. Ella beundrade mina skavsår och plåstrade sen om mig (:

Denna dag började klockan 8. Angi var överraskad över att jag mailade henne redan 9 på morgonen, men jag hade ju faktiskt sovit i 12 timmar klockann 8 redan. 12 välbehövda timmar! Började med att stryka kläder, vinkade hejdå till Mikke som åkte till England och sen duschade jag och for efter barnen. Sebu var aningen underlig i början av resan, men blev snart sitt normala vilda jag igen. Båda två var på toppen humör! På hemvägen var vi på glass och satt sen och kramades vid busshållplatsen. Det är så roligt att märka att man redan efter två veckor betyder en hel del för dem! <3 Och jag måste nog erkänna att jag kommer sakna dem enormt då jag skall till Finland över jul. Tycker det är obehagligt hur snabbt jag fäster mig vid människor. Men som tur är har jag flera månader framför mig med dessa vildingar.

Obehagligt fick vi vara med om då vi var på glass också, eller barnen förstod inte riktigt vad det var frågan om (eller kan vara frågan om), vilket de skall vara glada för. Vi mötte genast på mannen som brukar sitta vid glassbaren, vi satte oss vid ett annat bord men snart hade vi honom bredvid oss iaf. Vid bordet bredvid satt också en annan äldre man som också han talade och frågade mig ivrigt om allt mellan himmel och jord. För att göra detta enklare kallar jag mannen som brukar sitta där för gubbe 1 och nykomlingen för gubbe 2 (;  Nåväl, gubbe 1 satt och talade med barnen om allt möjligt, försökte förstå mer av vad han sa eftersom han pratade i ett fall om att jag var hans flickvän för att jag är snygg ?? Samtidigt försökte jag höra på gubbe 2 då han först berättade om sin vän och hans pengar.. Sen ville gubbe 2 bjuda mig på något, jag skyllde på sjuk hals men tackade så hjärtligt ändå. Då tyckte han att jag kunde lämna barnen åt mannen bredvid och komma ut och se Hofheim, Frankfurt och Wiesbaden med honom i hans bil ?? (Båda männen är runt 60 år) Nekade också den inbjudan. Sen uppmanade han mig att vara försiktig eftersom jag ser så bra ut, eftersom killar kan vara verkliga svin. Gubbe 2 lämnade oss snart, tack och lov. Då fortsatte gubbe 1 tala med mig, jag önskade av hela mitt hjärta att Sebu skulle vara färdig med sin glass så jag slapp höra på honom.. Efter ca en kvart sprang vi ändå mot busstation för att vänta på bussen. Jag satt med båda barnen i min famn och vi satt och kollade bilar som vanligt, då en liten ful grön bil stannade framför oss. Det var gubbe 1 som ville vi skulle sätta oss på med honom, jag skakade villt på huvudet och han fattade vinken och gav sig av.

Då vi kommit hem tog jag upp allt detta med Angi, för det är faktiskt kusligt hur gubbe 1 beter sig mot barnen. Jag kan nog ta ett par lite sliskigare kommentarer av gamla gubbar, men han talade ju minst lika ivrigt med barnen också, det gör han föresten alltid då han ser dem! Hon var så tacksam för att jag tagit upp saken och bad mig försöka ta en bild på honom. Hon sa också att ingen gubbe brukar tala med dem när hon är med, så om han bara "ger sig på" dem då en ny ovetande au-pair tar hand om dem är det ju helt sjukligt det han håller på med.

Här hemma har vi gjort muminuppgifter i Ellas bok och sen ätit. Vi kom hem väldigt sent så vi hann inte med mycket mer. Efter maten sprang Sebu och jag upp för att jaga tandtroll. Killen frågade ivrigt lite nu som då var han borde borsta för han kunde inte se dem själv :D
Minns så bra själv då mamma fick oss tvätta tänderna på samma sätt. Minns också hur frustrerad jag var då jag aldrig själv såg dem, men lyckligtvis har jag börjat se dem nu för Sebus skull (;

Imorgon blir det lunch med Angi och bankbesök, jag skall äntligen få mitt tyska bankkonto.
Bis Morgen!  

helgen

var såhääääääääääääääääär kul ! :D
Frankfurt är faktiskt grymt bra.

oh what a day!

Morgonen var idag väldigt lik de andra, med endast lite variation. Tog fram dammsugaren idag istället för strykjärnet. Städade lite extra i köket idag också  bara för att jag kände för det (ja, jag tror också jag håller på att bli sjuk). Så då Angi kom hem idag var köket och vardagsrummet i perfekt skick!

Sen for jag efter barnen. De var väldigt snabba idag för jag hade lovat dem glass. Det tog mindre än en timme att ta sig från dagis till glassbaren i Hofheim, så de kan tydligen bara de vill! Det gick otroligt snabbt från tågstationen till glassbaren för Ella var kissnödig och Sebu åkte i min famn. Så väl framme vid galssbaren trängde vi in oss alla tre på toaletten, Ella bara stampade för att hon var så kissnödig men fick till sist av sig byxorna. Efter att ha kissat en stund informerade hon mig och Sebu (som LEKTE i den andra toaletten) att hon kommer att göra nummer två också.. Så med dörren upp till sitt bås började hon göra nummer två, och det luktade verkligen inte rosor. Men jag var nöjd så länge jag inte behövde gå närmare henne än två meter. Under tiden försökte jag förklara för Sebu hur smutsig toaletten han lekte med faktiskt var och tvättade händerna på den lilla killen. Då slänger Ella ur sig de orden som jag fruktar mest i hela världen, hon behöver hjälp.. Med en skakande och gråtfärdig röst frågar jag henne om hon inte kan torka sig där bak själva och hon skakar på huvudet. Jag gjorde ett desperat försök att övertala henne att prova torka själv, för det är ju trots allt inte så svårt.. Men nej! Hon ville att jag skulle torka..
Så med gråten i ögonen tar jag pappret och faktist torkar den hjälplösa lilla flickan där bak.. Jag var fem före att spy upp maten jag ätit under en hel vecka.. Men jag klarade det! För första gången i hela mitt liv. Mamma är säkert jätte stolt nu (;

Sen åt vi glass (Sebu åt med hela ansiktet) och alla var nöjda.

Idag igen fick jag frågan om jag är mamma till barnen och om jag är från asien.. Ser jag kanske ut som en 30-årig asiatisk mamma ? Borde lägga mig under kniven isf tror jag.
Servitören bjöd på kaffe denna gång också (han kom också ihåg vad jag hette, kusligt!). Ännu kusligare blev det då han märkte att vi skulle gå och sa han måste tala med mig. Okej, vi hade klottat lite glass på bordet, men det är väll hans jobb att torka upp det ?
Heh, det var dock inte det den kära turken hade att säga. Han ville bara berätta för mig hur otroligt vacker jag är och att jag verkar vara en väldigt intressant och trevlig person, blablabla. Han avslutade med att han hoppas vi syns fler gånger. Jag log ett framkrystat leende åt den sliskige mannen och fortsatte utåt från terassen. Då blir jag stannad en gång till, det var mannen som frågat om jag var från asien och om det var mina barn som ville ta i hand och veta vad jag hette. Också denna gång krystade jag fram ett leende, berättade vad jag hette och gick sen vidare.. Denna gång slapp jag från terassen utan att bli stannad.

Vi började traska den långa vägen hem. Då vi gick förbi koirankakka var Sebu snäll och visade mig hur hunden går tillväga när den kakkar. Han stod och krystade en stund och sa att sen trillar kakka ut ur röven på hunden som om det skulle vara dagens färskaste nyhet. Och jag fick asgarva en gång till den dagen tack vare honom.
Sista halva kilometern hittade Sebu en stor sten som han absolut skulle ha med hem.. Han skulle bära den själv.. Men efter några steg skulle han upp i famnen för att han var trött. Då sa jag att han får lämna stenen i parken för att jag inte orkar bära både honom och stenen.. Men det gick inte, så han fortsatte bära den själv. Till sist gick jag ändå med på att bära honom eftersom det tog så länge för honom att gå. Så med en kille och en enorm sten i famnen plus en liten tjej klängades vid mitt ben haltade jag hemåt.

Hemma lekte vi med tågbanan och ett zoo. Sen kom deras pappa hem från Finland, så jag hann städa undan lite leksaker före maten var färdig. Efter maten visade Angi var blöjorna finns och hur man byter blöja.. Så nu skall jag börja byta på den lilla killen också. Som om det inte skulle räcka med att hjälpa den andra på toaletten. Taktiskt att utsätta mig för dethär dirty stuffet efter att jag skrivit på kontraktet (;

Så efter en dag fylld av toalettbesök och skratt skall jag nu börja göra läxor och samla krafter för morgondagen och resten av helgen. Over and out!

helgen är bokad

Denna dag har varit otroligt bra, lugn och trevlig.
Förmiddagen var rätt vanlig:

• Frukost
• Skola
• Handla mat
• Hem och äta
• Till "kommunhuset" för att registrera mig i Hofheim
• Dagis

Vid dagis blev det också idag onödigt väntande.. 20 minuter. Till sist tog ändå mina beprövade nerver slut, jag sa åt Ella att jag väntat färdigt nu och åker hem själv med Sebu. Heh, då sprang hon genast tillbaka med cykeln hon cyklade på och vi började traska mot metron. Resten av hemresan gick som en dans, barnen var på så otroligt gott humör och pratade för full mun hela tiden :)
Här hemma har vi idag spelat spel och kollat film. Väldigt vakio det också.
Såhär skulle varenda dag få vara!

Helgen är också räddad. Skall tillbringa den med Hanna och Martina på ett hotell + krog i Frankfurt.
Känns som en evighet sen jag var ut sist! Fast det börjar ju faktiskt bli två veckor redan också så..

Gonatt!

kakka vaipassa

har det varit hela dagen lång för den unga mannen.
Jag känner riktigt hur skitlukten fastnat i mitt hår!

Idag blev det sovmorgon i misstag. Halv elva slet jag upp mina ögon och såg till min förskräckelse vad klockan var. Men jag började på med dagen som alltid; frukost och sen some ironing. Jag är ännu inte klar med att stryka alla kläder.. Sen bar det av mot dagis där jag idag fick vänta en halvtimme på den unga damen. Jag fördrev tiden med att leka med hennes illaluktande lillebror.
Efter många om och men for vi slutligen hemåt. Nästan vid tåget fick den lilla illaluktande mannen för sig att han var en katt! Han kröp på alla fyra på tågstationens rena golv (5 minuter senare såg vi en hund kissa på samma golv) och jamade. Till sist tog jag upp den jamande och skitluktande kissen i famnen. Kissen slutade jama och var väldigt nöjd då han inte behövde gå själv. Vi hamnade att vänta 20 minuter på nästa tåg (det går nog tåg oftare, men vi måste alltid åka med ett tvåvåningståg enligt Ella). Så därför den långa väntan.
Som tur var erbjöd sig Angi att komma efter oss till tågstationen i Hofheim så vi slapp vänta på bussen och sen åka buss i 20 minuter till!
Väl hemma böt Angi äntligen Sebus blöja! Sen byggde vi pussel, lekte björnar, målade muminbilder och talade om dinosaurier.
En riktigt bra dag med andra ord!

Till middag fick vi plättsoppa + öserrikiska "smörbollar" ! Måste vara årets smart guy som kommit på receptet till den maträtten. Och ja, plättsoppa är verkligen så underligt som det låter; plättbitar i vatten.. Ingen höjdare direkt, men ätbar. Godisutbudet här i landet måste vara det dåligaste i hela världen föresten. Jag gick via godishyllan idag då jag var och handlade, men fann absolut inget som såg gott ut.. Jag hungrar på sant ihjäl här snart! Bara jag kommer till Finland skall jag äta ketchup med köttbullar och mos i kolossala mängder (;

Nu läxor! Hey

a day from hell

Typ. Ämen så hemsk dag har det ändå inte varit. Men klart värsta under tiden jag varit här!
Jag steg upp klockan 9 as usual. Fixade först frukost och tog sen fram strykbrädet och strykjärnet och satte igång att stryka kläder. Ända till klockan 3 på eftermiddagen strök jag kläder mer eller mindre.. Jag tvättade ju faktiskt mig själv och lite kläder vid sidan om också.

Sen for jag efter barnen. Allt var frid och fröjd hela tågresan. Vi stötte på en finländare som bott i Tyskland i 14 år som vi talade med hela resan från Frankfurt till Hofheim, väldigt trevlig äldre dam! Då vi klivit av tåget tog vi vår dagliga tävling genom tunneln vid S-bahn och satte oss sen för att vänta på bussen. Vi sprang, lekte och skrattade för full hals i väntan på bussen. Halva bussresan gick också fint ända tills Sebu kom på att han missat hästarna i hagen eftersom han satt på fel sida av bussen.. Pga. det var han tvungen att gråta nästan hela vägen hem tills vi började räkna hur många Audin vi såg på vägarna.. Det är väldigt lätt att få Sebu på bättre humör (:
Då vi skulle kliva av bussen kom vi till nästa stora problem. Sebu ville tynga på stopp-knappen, vilket han självklart får.. Men då måste jag lyfta upp honom, vilket inte heller är ett problem. Men det stora problemet kom då vi skulle stiga av, för jag lyfte ut honom då han ändå satt i min famn, men det skulle jag tydligen inte fått göra för han skulle ju hoppa från bussen (då skall man föresten hålla hans hand så länge så att han "flyger" en stund). Men så gick det inte idag. Ella började springa hemåt, Sebu efter bussen och jag efter Sebu. Efter att ha snackat med den lilla killen en stund gick han med på att komma hem. Då vi kom hem lekte vi i tamburen en stund, barnen var väldigt fascinerade över min tatuering! Haha, och Sebu frågade förstås "Warum tattiointti". Ella började förklara ngt om att hon ville prova sin mammas skor.. vi öppnade skåpet med skorna och där fanns tusentals. Plötsligt började tjejen gallskrika. Varken jag eller Sebu fick gå nära henne och snart sprang hon upp på sitt rum, under sängen. Efter att ha försökt övertala henne att komma ner och leka, utan några framsteg, gick vi ner och lekte med Sebus radiostyrda bil. Jag var tunnel och han chaufför. En halvtimme skrek den lilla tjejen tills Angi kom hem. Då var hon tyst en stund tills det började igen. Allt var fel och inget var bra. Efter att ha tjurat en halvtimme till började det bli lite bättre, hon visade stolt upp sin prinsessklänning och krona och kollade lite film. Vid maten bråkade de om färgen på joghurt, för både skulle ha rosa och det fanns bara en. Angi gick sen efter maten och lade dem i säng, därifrån hördes det gallskrik också..   

Efter att barnen somnat satt jag och Angi och diskuterade om allt mellan himmel och jord, skrev under au-pair kontraktet + lite andra jobbiga papper. Så nu skall jag äntligen gå och lägga mig och hoppas på en bätttre dag imorgon!
Gonatt

bilder från vecka 1. bilderna är i fel ordning, så börja nerifrån (;

Sebu o. Mikke

Ella ja Sebu päikkäreillä (;

Apina

Angi o. Sebu

Två trafikfaror

:)

Djurparken

Bakgården

Ella har fotograferat Sebus peppu ;)

Ella som fotograf

Lekstugan och Sebus bil

Bakgården

cutieboy/monsteri nr. 1

Ella

Sebu på glass

På väg hem från dagis

Också  mitt rum

Mitt rum

<>>

<>

<><>

Utsikt från flygplanet

<><>

<>

<><>

Stockholm-Frankfurt

VISSA BILDER KOM OCKSÅ FLER GÅNGER, MEN JAG ORKR INTE BRÅKA MED BLOGGEN MER.
SÅ NI FÅR STÅ UT MED ATT SE DEM FLER GÅNGER (;

Lördag

Om möjligt, så är jag ännu tröttare idag än igår.
Jag somnade mitt i filmen igår och vaknade då restena av gänget for för att söka en ny säng åt Sebu. De hade tydligen hittat en också, om 10 veckor skulle sängen vara här. Så då kommer det att möbleras om i huset, barnen flyttar i ett större rum och Angi får sig ett kontor.

Helgerna är oftast helt lediga för min del. Så jag sov till ca 10. Sen fixade ja frukost (jag hade ost med 50% fett på brödet), duschade och gjorde mig färdig för en dag på stan med Hanna. Vi köpte nästan ingenting, det var äckligt varmt och otroligt mycket folk i butikerna.. Men vi talade desto mer! Beklagade oss över maten bl.a. (y) Trevligt!
Vi har redan börjat smida planer för nästa helg, hoppeligen blir dom av också (;

Då jag kom hem kom jag till ett helt tomt hus. Efter en stund kom Mikke hem och efter en halvtimme kom Angi och barnen. Vi lekte en stund före maten (ja, jag leker på min lediga dag); körde radiostyrd bil, checkade in Ellas nya pennor och annat trevligt. Ella var föresten orolig att jag skulle sova ännu 7-tiden på kvällen.. Hon har inte så höga tankar om mig.. Nu har barnen gått och lagt sig och jag kommer göra detsamma inom en snar framtid. Klockan är bara halv 9 här men iaf! Jag hade tänkt mig en kvällspromenad efter maten men den får vänta tills imorgon. Nu skulle jag vara otroligt snål på godis, men tror inte någon butik har upp så här sent.. Altså lämnar jag utan.

Jag måste föresten dela med mig av gårdagens stora "ahaa"-upplevelse. Det är nämligen så att jag har tyckt att toalettsitsen i mitt badrum är väldigt liten. Satt t.o.m. och filosoferade en dag att om någon med otroligt stor röv skulle sätta sig och göra nr.1 och nr.2 på samma gång skulle någondera lämna på kanten.. Ganska knivig situation, men sen tänkte jag inte mera på saken utan accepterade det bara. Tills igår då jag märkte att jag kissat på toalettringen avsedd för barnen i en vecka istället för den som är avsedd för oss lite äldre människor.. DOH! Så tyskarna har inte små toalettsitsar, de är precis likadana som i Finland.

Bis Morgen!

första arbetsveckan slutförd

Aldrig har en vecka gått såhär snabbt!
Känns som om jag kom igår.. fast samtidigt känns det som om jag varit här en månad redan.
S-L-U-T är jag iaf, blir skönt att få sova länge imorgon. Imorgon skall jag hinna ut på min länk + att jag skall och shoppa med Hanna.

Idag "försov" jag mig. Jag hade planerat lite städning före jag skulle till skolan, men det fick vänta till efteråt. Efter städandet for jag iväg till Frankfurt på lunchdate med Angi. Bästa stället jag någonsin ätit på! Där fanns allt och så otroligt gott var det. Sen visade Angi mig var jag hittar butiker, så jag shoppade tills jag skulle efter barnen till dagis. Så otroligt snygga kläder, hittade t.ex. ett ställe där de sålde så fina klänningar för ca 30€. Man skulle med andra ord lätt hitta en studentklänning härifrån gratis!

Jag överraskade mig själv idag igen då jag hittade Angi, hittade dagis och slutligen hittade hem utan några problem alls! Det är ändå så otroligt rörigt med alla metron och olika tåg. Hemfärden gick smärtfritt idag; inget gråt, inget bråkande, mycket skratt och varsin glass (som resulterade i fontäntvätt igen). Före jag märkte något hade Sebu varit och ryckt löst en växt från något närliggande café, stoppade växten i fontänvattnet och skvättade växten på mig. Dethär var så kul så Ella måste prova samma sak. Altså resulterade det i vattenkrig. Angi skjutsade oss halva vägen hem eftersom det tog så otroligt länge för oss att promenera. Hemma lekte vi i lekstugan (Sebu bakade sandkaka i ugnen), räfsade lite svamp och annat smått och gott.
Sen åt vi hemlagad pizza, kollade lite tysk barnfilm och sen tog vi natten.

Skönt med lite rutin på dagarna, men ändå är den ena dagen så annorlunda den andra.
Jag har föresten ny telefon nummer nu, den intresserade får fråga efter den (;
Använder med andra ord inte den finska nummern överhuvudtaget så länge jag är här.
Nu film och sen skall jag äntligen sova!!
Gonatt.

varför kommer jag inte på en smart rubrik ?

Jo, för att jag är totalt slut!
Min dag började 9.00 idag, jag fixade frukost och började sen stryka kläder som Angi lagt fram. Jag bråkade säkert en halvtimme med strykjärnet eftersom den spydde ut vatten och gjorde strykbrädet genomvått. Samtidigt försökte jag ha något så nära intellektuella konversationer på facebook, utan vidare framgång dock. Jag var fem före att slänga strykjärnet och alla kläder långt ner för den lilla backen vi bor på (genom fönstret förstås) för varkendera ville göra som jag ville att de skulle göra. Den ena av dem spydde som sagt vatten över allt i rummet och kläderna ville vara skrynkliga. Efter fyra timmars slit (jag har ännu över hälften kvar) så fick jag nästan bråttom. Jag skulle fixa mitt utseende så jag inte ser ut som en zombie då jag skulle efter barnen, köpa skolbok (jag har föresten läxa till imorgon också, första på ett halvt år) och köpa 9-Uhr-Monatkarte (månadsbiljett för tåg och metro).

Idag kom barnen genast med hem då jag kom för att hämta dem. Sebu är så absolut bäst då han märker att jag kommit för att hämta honom, han springer så hårt han kan mot mig och ger mig en sån bamsekram. Då vi klätt på oss leker vi känguru nerför trapporna (som är ca 1000 till antalet). Idag tog Sebu dock ett stop vid kossan som hänger på väggen, han pussade kossan på mulen, magen, svansen och spenarna. Jag stod bredvid och vrålskrattade och frågade the vakio kysymys "Sebu, mitä lehmä sanoo?" Då får jag ett glatt muuuuuuuuuoooouh till svar (:

Då vi kommit oss enda till Hofheim stannade vi för att vänta på bussen istället för att gå hem. Alldeles för tungt med en timmes promenader hem flera dagar i rad.. Lättare att sitta i bussen och leta Audin! Sebu slängde ur sig en så enormt intelligent kommentar idag då vi körde förbi en kohage, "vielen kakka" utbrast han förvånad!
Då vi klivit av bussen (50 meter hemifrån) sätter den lilla mannen iväg hemåt. Både jag och Ella ropar för full hals eftersom han inte är tillräckligt mycket man för en sån språngmarsch hem, dessutom hade han vårt paraply! Då vi kommit ifatt honom tog jag ett allvarligt snack med honom, han började förstås gråta.. Ella grät för att hon inte fick paraplyet av Sebu och jag var fem före att tappa allt mitt tålamod. Då vi stod på trappan grät Ella för fullt och den andra krabaten började springa mot husknuten. Själv stod jag med egen väska, en napp, hemnyckeln, dagens post och två ryggsäckar i handen och såg på kalabaliken. Jag kastade allt på trappan och sprang efter den lilla killen,bärde honom till trappan och fick båda två att sluta gråta genom att de fick känna på mitt våta hår och se på då jag lag ihop paraplyet. Båda två väldigt intressanta saker!

Väl inne klädde vi av oss och började leka. Idag har vi pysslat ett garage åt Sebus bilar + tittat på mumin.
Sen mat och sen sängen.

Morgondagen är också helt fullbokad. Först skola, direkt efter skolan lunch med Angi, sen efter barnen och sen är det kväll! Så, bis Morgen!

fullt upp

Idag har jag inte slappat det minsta!
Jag hade klockan på väckning klockan 8.00, sen får man ju alltid snooza 5 minuter, altså gjorde jag det också.. Fem minuter över åtta kurrade min mage något enormt. Jag har ju som sagt lite svårt att hitta någon passlig mat i detta fett- och kolhydratrika land. Men man måste ju äta före skolan!
Så jag gick till köket och checkade läget. Det blev bröd, tomat, 90-kalorierssmöret och en yoghurt (med hög fetthalt, förstås). Men jag blev mätt iaf! Kaffet börjar smaka bättre och bättre för var dag, just nu är det på "drickbart" nivån.

Jag gick till skolan lite före 10, väl framme frågade jag i vilket rum lektionen skulle vara och fick svaret på tyska, ändå hittade jag! Jag stod och väntade utanför klassrummet med andra elever, och förstås då jag ännu befinner mig i det pratglada Tyskland, så talade vi ju med varandra och frågade ut varandra om allt. Det visade sig att en man från Australien varit här i 10 år utan att kunna något tyska alls. De var också alla förvånade över att jag hittade så bra i Hofheim då jag inte varit här i mer än tre dagar. Efter lektionen gick japanen, australienaren och finnen tillsammans mot huvudgatan där de sen skildes åt. Träffade på mannen från Australien senare på dagen, han hälsade glatt. Lite roligt då man möter "kännt folk" på stan redan efter tre dagar.

Efter skolan gick jag hem (ja, jag kallar faktiskt detta för hem redan), åt lite paprika och ris, sen ner till centrum igen för att handla. Angi hade lämnat lite pengar för mat och tåg-metro biljetter. Jag skulle köpa hem frukt och något morgonmål åt mig själv. Vitaminbröd och LÄTTA blir det imorgon altså. Jag köpte också hem Bokstavssoppa. Sen via bokhandeln och hem igen. Sen gjorde jag lite tyska läxa och packade väskan för att åka och hämta barnen, helt själv!

Allt gick galant. Det svåraste var att få hem barnen från dagis, de fick nämligen leka i bollhavet idag i slutet av dagen. Jag kom tydligen mitt i! Men efter en halvtimme var vi på väg mot metron, lika glada som alltid. Då vi steg av tåget i Hofheim lämnade vi och köra traktor i en park. Jag fick agera madrass i parken också efersom Ella tyckte det var kul att hoppa från motorhuven på traktorn rakt i min famn. Sen blev de snåla på glass, altså fortsatte vi mot glassbaren. Båda skulle ha chokladglass, ur STRUT! Ella klarade det visserligen bra med endast lite klott runt munnen, men Sebu visade sig vara sottapytty number one. Jag lovar att han hade mer glass runt munnen än på struten. Men, vi tog en snabbtvätt i närmaste fontän. Det finns inget som är smutsigt i Sebus värld ännu. 
Vi hann endast 100 meter framåt då de stannade och red på en stor gul anka. Sebu dunkade sitt lilla smarta huvud i ankan så han blev ledsen. Jag frågade försiktigt om han tror det blir bättre om han får komma i min famn och flyga lite flygplan, det trodde han absolut. Altså fortsatte vi vår resa med att jag sprang som ett tok och lekte flygplan med massa fina ljudeffekter, Sebu var överlycklig igen och Ella fortsatte balansera på trottoarkanten. Vi rundade ett hörn där det fanns ett bageri, då skulle Ella helt plötsligt ha Bretzel.. Men nein! Jag förklarade att maten väntade där hemma, och utan att tjata det minsta gick hon vidare.

Nu började Sebu bli rejält trött, men de var jag också så han fick lov och gå själv. Ella var 10 meter före oss hela tiden, förutom då vi skulle gå över vägen förstås. Sebu stannade och pillade på allt han såg, bilar, sniglar, hundbajs (eller han var fem före att pilla på det. Fingret var 5 centimeter ifrån då jag såg att det var på väg dit och den lilla killen utbrast "koirakakka"),ekollon och fågelfjädrar. Han lyckades hitta 20 euro på sin upptäcksfärd också! Då vi kom hem tog vi av oss våta kläder och började kolla mumin. Sen blev det mat, dusch och sängen.

Så, en fullspäckad dag igen. Skönt med en lite lugnare dag imorgon, tänkte t.o.m. hinna ut på en länk.
Gonatt!

dag 2

Idag vaknade jag sent, 10.30. , min kära mor hade tydligen bättre för sig än att ringa och väcka mig. Jag gjorde mig snabbt färdig för en promenad ute i regnet.. Jag skulle söka efter huvudgatan här och sen skolan. Mina kartkunskaper visade sig suga enormt hårt för plötsligt fann jag skolan, jag hade altså gått förbi huvudgatan. Nåväl, jag skulle ju ändå till skolan och fick se mig runt lite på samma gång.

Jag gick runt i staden i ca 3 timmar; kollade butiker, hämtade tidtabeller för tåg och metro..
15.20 hade jag träff med Telegey vid stationen, under tiden jag väntade på henne snackade jag med en trevlig, aningen sliskig, medelålders man. Det började med att han skulle fråga MIG om vägen, jag förklarade åt honom att det är min andra dag i staden och så fortsatte konversationen. Tyskar är nog mycket mer öppna och pratsamma än finländare, aldrig någon skulle ha fortsatt tala med en främling efter att ha frågat om vägen hemma i Finland. Det skulle mer ha låt som "jaha, prkl" och sen skulle personen gått vidare.

Idag var det sista dagen med Telegey, imorgon skall jag altså klara mig helt själv med två gosiga, men mycket vilda ungar. Tror inte de finns någon som skulle missa att Ella och Sebu är på väg hem från dagis då det kommer springande och ropande genom gångarna under marken. Man märker riktigt hur det prövar mina gränser, eller nu när Telegey varit med vet de hennes gränser och följer dem, men genast vi kommer hem börjar det.

Till Ellas stora besvikelse, tog vi det långsammare tåget idag eftersom Telegey ville visa mig det också. På tåget satt vi å sjöng lite, ropade mycket (speciellt Sebu provade hur högt han får skrika före jag säger till och varenda gång han ser en audi ropar han ännu högre) och åt chips. Ätandet här i Tyskland faller inte riktigt i min smak. Här stoppar de i sig kolhydrater efter kolhydrater.. Chips, kex och andra snacks. Bretzel tycks varenda människa ha på sig också. Sen då man sätter sig vid bordet och skall äta riktig mat, orkar ingen äta.. Så idag har jag levt på en paprika fylld med ris och lite soppa. Men, säkert vänjer jag mig med deras matvanor snart och tycker de äter aldeles för mycket kött i Finland..

Mitt skrivande hoppar lite från en sak till en annan idag, men försöker man säga allt på en gång vill det bli så. Funderade starkt på att uppdatera bloggen två gånger om dagen så jag inte skulle behöva skriva så långt och osammanhängande till kvällen..

Nåväl, ikväll har vi byggt pussel, lekt doktor, kört brandbil, tittat på alla Sebus bilar, kollat mumin, läst mumin (den finska boken som mamma köpte före jag åkte hit är deras favoritbok just nu), gjort konster med hula-hula ringen och surat. Sebu var ledsen idag då han inte fick tuggummi före maten, trodde inte att han skulle lyda då jag sa EI SEBU med min väldigt bestämda röst. Han provade gråta lite men vågade inte stoppa tuggummit i munnen. Sen var han också lite ledsen då han måste ta sin medicin, men det tog vi hand om genom att läsa mer mumin.

Idag igen har jag altså haft en helt otrolig dag!
Imorgon väntar skolan (så jag måste upp lite tidigare än vanligt), sen planerade jag åka lite tidigare till Frankfurt för att kolla runt lite. Men, mer imorgon

Gonatt!

der erste Tag

Min första dag här har varit alldeles underbar!

Den började med att jag vaknade 9.00. Sen "vilade" jag lite tills mamma ringde och väckte mig, precis som där hemma! Angi behöver nämligen ingen hjälp på morgonen, eftersom barnen äter morgonmål på dagis. Så ända till eftermiddagen har jag ledigt. Morgonen och fömiddagen ägnade jag åt duschen och att sätta alla mina saker på plats, chattade lite på fb och började sen läsa en engelsk bok. Angi och jag kommunicerar endast på engelska (några enstaka ord på tyska) så jag märkte redan igår att jag borde öva upp engelskan lite. Men otroligt snabbt lär jag mig måste jag säga, talade engelska hela eftermiddagen med Telegey (familjens städerska) och nu ikväll flöt talandet så mycket bättre än igår.

Lite efter halv fyra kom Telegey efter mig och vi gick tillsammans mot centrum av Hofheim. Tog tåget halvvägs till barnens dagis och sen andra halvan tog vi metron. Väl framme köpte vi Brezel åt barnen före vi gick till dagis. Ella cyklade som en vilding på en liten cykel och Sebu grävde i sandlådan. Då han såg Telegey kom han rusande mot henne som en solstråle :) sötare kille får man söka efter. Samma söta kille hade tidigare på dagen förklarat åt tanterna på dagis att hans Maria kommer efter honom idag. Vi gick efter deras ryggsäckar, Sebu visade ivrigt var allt fanns och hur man lägger på lamporna, sen av igen, på, av, på, av tills han märkte att vi förstått det! Sebu tar sig inte framåt genom att gå märkte jag idag också, utan han hoppar. Ella var svårfångad idag, vi jagade henne och hennes cykel i 10 minuter innan vi fick henne att komma med oss. Sen tog vi samma väg hem igen.

Väl hemma gav jag dem böckerna som mamma köpt åt dem, böckerna och muminfigurerna var väldigt omtyckta! En stund senare satt jag med båda barnen i famnen och läste om då Mumin sökte Lilla My. Sebus "NEEEEEEEEEEIN" är helt oslagbart då Mumin söker på fel ställe :) Sen skulle vi börja äta, vilket visade sig vara en av de mindre roliga sakerna. Ella var duktig och åt själv men Sebu skulle matas, endast potatis skulle den unga herren ha eftersom ris tydligen är äckligt. Jag blev helt förvånad då Mikke började tala om att de skulle gå och lägga sig efter maten, men efter att ha sneglat på klockan märkte jag till min förvåning att klockan redan var åtta. Så Mikke och Sebu for upp för att lägga sig, jag städade undan efter oss och började bygga pussel med Ella. Angi kom hem mitt i pusselbyggandet, så då vi blev färdiga med det tredje pusslet för dagen gick också Ella och la sig.

Resten av kvällen talade jag om dittan och dattan med Angi och Mikke. Fyllde i lite papper, checkade kartan, talade om försäkringar, bankkonton, tyskt telefonnummer.. Ikväll lärde jag mig också hur jag använder micron och andra nödvändiga saker så jag inte behöver svälta imorgon igen. Jag måste ha landat i Tysklands trevligaste familj!

Gonatt!

Hofheim am Taunus

Det var meningen att min dag skulle börja 07.15. idag. Den började istället lite över 10.00. Inte så bra start på stressig dag med andra ord, men jag drog en djup suck och påbörjade dagen. Kvart före 14.00. stack jag, mamma, mommo, Tiia och Lirre iväg mot Vasa och flygfältet. Liirus hade sin bög-tröja på sig efersom han kissat i min nya toalettväska.

Väl framme fick vi veta att planet till Stockholm är en timme försenat, så jag kommer missa flyget till Frankfurt. Den bittra tanten på andra sidan disken fick ombokat mitt flyg till Frankfurt.. 3 timmars väntande på Arlanda, sen äntligen fick jag gå ombord på flyget till Frankfurt. Aningen nervös steg jag av planet två timmar senare och började orientera mig.. Inte det allra lättaste men gick helt bra iaf. Efter att jag återfunnit mina kära och färggranna väskor sökte vi oss mot exit-skylten.. sen taxi-skylten.. hittade en gammal och sur taxichaufför som förde oss till Lagerbloms. Möttes av Angi (typ världens trevligaste människa) utanför deras hus, hon visade runt mig i huset och bjöd på vatten. Huset är så otroligt fint och mitt rum är så litet och sött. 

Vi gick igenom morgondagens program vilket inte lät så tungt.. Jag får sova så länge jag orkar, maten var färdigkokad så det är bara att värma upp och sen skulle jag åka in till Frankfurt med deras städerska. Skall checka in the public transportation och barnens dagis med henne.

Hemma i Finland har jag tydligen blivit av med mitt rum. Liirus tyckte han borde få ha ett eget rum nu när det finns ett extra i huset. Inatt sover han ensam för första gången i hela sitt liv, han blev stor kille på en gång ;) Blev aldeles tårögd på flyget till Frankfurt då jag kollade bilder på honom. Men, tre månader och sen får han lov att göra plats för mig i sängen, för då kommer jag på snabbvisit till Finland över jul.

Men nu skall jag söka mig i säng, otroligt tungt att resa fast man bara sitter.
Gonatt! 

sista natten bredvid Lirre

Mina ögon svider så otroligt mycket, jag fryser och är hungrig.
Jag gjorde ett desperat försök att stilla min hunger med lite Toblerone, men förgäves.. Tror jag t.o.m. blev ännu hungrigare efter mitt onyttiga kvällsmål..

Denna dag har varit bra på många sätt och vis, men också jobbig. Det finns ju inget värre än att säga hejdå åt människor som man ser så gott som varenda dag och som betyder så obeskrivligt mycket för en! Jag har på känn att morgondagen kommer vara otroligt jobbig med.. Men bara jag kommit mig på planet tror jag det kommer släppa sakta men säkert, för då tar nervositeten över istället (;
Men trots att jag kommer sakna nära och kära här hemma, ser jag så otroligt mycket framemot dehär följande månaderna. Angi (barnens mamma) skickade ett e-mail idag och berättade att barnen redan såg framemot morgondagen och att få komma och hämta mig till flygfältet (som föresten är Europas största flygfält! jag kommer så se ut som ett vandrande frågetecken där, jag lovar). Sött!

Men nu skall jag börja söka mig i säng så ja hinner sova en stund före jag skall stiga upp. Kommer verkligen att ha en fullspäckad dag imorgon, så egentligen är jag ganska så dum då jag sitter här ännu.

Såå, gonatt!

in the beginning

3 nätter kvar i lilla trygga Finland nu, så detta är en liten tjuvstart på min blogg.
Hela dagen har i princip gått åt till förberedelser inför söndagen. Det är då planet mot Frankfurt Interna. Airport lyfter (+ att datumet på vår yoghurt i kylskåpet går ut). Så idag har jag:

• plockat fram det jag tror jag vill ha med (första gallringen) 
• fått en ny kappsäck och plattång
• fixat försäkring
• delat ut tackkort
• sagt ett par hejdån
• och gjort ett antal oviktiga saker 

Jag har ett par e-mail jag skall hinna svara på före jag somnar idag ännu, så mitt första inlägg får lämna såhär lite halvtaskigt och kort.
Gonatt!

För att göra mitt halvtaskiga inlägg lite mindre halvtaskigt, lägger jag upp en bild på min nya kappsäck i mitt otroligt ostädade rum. Men håller man på och packar är det faktiskt okej att rummet ser ut som en katastrof!