fullt upp

Idag har jag inte slappat det minsta!
Jag hade klockan på väckning klockan 8.00, sen får man ju alltid snooza 5 minuter, altså gjorde jag det också.. Fem minuter över åtta kurrade min mage något enormt. Jag har ju som sagt lite svårt att hitta någon passlig mat i detta fett- och kolhydratrika land. Men man måste ju äta före skolan!
Så jag gick till köket och checkade läget. Det blev bröd, tomat, 90-kalorierssmöret och en yoghurt (med hög fetthalt, förstås). Men jag blev mätt iaf! Kaffet börjar smaka bättre och bättre för var dag, just nu är det på "drickbart" nivån.

Jag gick till skolan lite före 10, väl framme frågade jag i vilket rum lektionen skulle vara och fick svaret på tyska, ändå hittade jag! Jag stod och väntade utanför klassrummet med andra elever, och förstås då jag ännu befinner mig i det pratglada Tyskland, så talade vi ju med varandra och frågade ut varandra om allt. Det visade sig att en man från Australien varit här i 10 år utan att kunna något tyska alls. De var också alla förvånade över att jag hittade så bra i Hofheim då jag inte varit här i mer än tre dagar. Efter lektionen gick japanen, australienaren och finnen tillsammans mot huvudgatan där de sen skildes åt. Träffade på mannen från Australien senare på dagen, han hälsade glatt. Lite roligt då man möter "kännt folk" på stan redan efter tre dagar.

Efter skolan gick jag hem (ja, jag kallar faktiskt detta för hem redan), åt lite paprika och ris, sen ner till centrum igen för att handla. Angi hade lämnat lite pengar för mat och tåg-metro biljetter. Jag skulle köpa hem frukt och något morgonmål åt mig själv. Vitaminbröd och LÄTTA blir det imorgon altså. Jag köpte också hem Bokstavssoppa. Sen via bokhandeln och hem igen. Sen gjorde jag lite tyska läxa och packade väskan för att åka och hämta barnen, helt själv!

Allt gick galant. Det svåraste var att få hem barnen från dagis, de fick nämligen leka i bollhavet idag i slutet av dagen. Jag kom tydligen mitt i! Men efter en halvtimme var vi på väg mot metron, lika glada som alltid. Då vi steg av tåget i Hofheim lämnade vi och köra traktor i en park. Jag fick agera madrass i parken också efersom Ella tyckte det var kul att hoppa från motorhuven på traktorn rakt i min famn. Sen blev de snåla på glass, altså fortsatte vi mot glassbaren. Båda skulle ha chokladglass, ur STRUT! Ella klarade det visserligen bra med endast lite klott runt munnen, men Sebu visade sig vara sottapytty number one. Jag lovar att han hade mer glass runt munnen än på struten. Men, vi tog en snabbtvätt i närmaste fontän. Det finns inget som är smutsigt i Sebus värld ännu. 
Vi hann endast 100 meter framåt då de stannade och red på en stor gul anka. Sebu dunkade sitt lilla smarta huvud i ankan så han blev ledsen. Jag frågade försiktigt om han tror det blir bättre om han får komma i min famn och flyga lite flygplan, det trodde han absolut. Altså fortsatte vi vår resa med att jag sprang som ett tok och lekte flygplan med massa fina ljudeffekter, Sebu var överlycklig igen och Ella fortsatte balansera på trottoarkanten. Vi rundade ett hörn där det fanns ett bageri, då skulle Ella helt plötsligt ha Bretzel.. Men nein! Jag förklarade att maten väntade där hemma, och utan att tjata det minsta gick hon vidare.

Nu började Sebu bli rejält trött, men de var jag också så han fick lov och gå själv. Ella var 10 meter före oss hela tiden, förutom då vi skulle gå över vägen förstås. Sebu stannade och pillade på allt han såg, bilar, sniglar, hundbajs (eller han var fem före att pilla på det. Fingret var 5 centimeter ifrån då jag såg att det var på väg dit och den lilla killen utbrast "koirakakka"),ekollon och fågelfjädrar. Han lyckades hitta 20 euro på sin upptäcksfärd också! Då vi kom hem tog vi av oss våta kläder och började kolla mumin. Sen blev det mat, dusch och sängen.

Så, en fullspäckad dag igen. Skönt med en lite lugnare dag imorgon, tänkte t.o.m. hinna ut på en länk.
Gonatt!